Textiltillverkning
Trots den lantliga karaktären fanns redan på 1600-talet en industri i området, Barnängens klädesfabrik. Fabriken låg i "TIBA-fastigheten" där det idag huvudsakligen finns kontorslokaler. Från början tillverkades där ylletyg till den svenska armén, senare gjordes försök med sidenväveri och från 1870-talet till 1952 låg AB Stockholms Bomullsspinneri i fastigheten.
  Barnängens herrgård med sina flygelbyggnader uppfördes under 1700-talet. Eftersom vattenståndet i Hammarby sjö var betydligt högre innan kanalen grävdes låg den lilla herrgårdsparken alldeles nere vid vattnet med en egen brygga. Så sent som 1873 blev områdets bandhund anfallen av vargar som kom över isen från hammarbyhållet!
  Tomten, där kvarteret Cigarren ligger. ingick i början av 1700-talet i Barnängens anläggning. På en karta från 1744 hittar man på platsen diverse mindre hus, smedja, krog, klockstapel, kryddträdgård, fähus, ett antal avträden och ett större stenhus med lusthus på taket och faktiskt också en sjukstuga. På den norra delen av Barnängens område (mellan Tengdahlsgatan och Nackagatan) låg Stora Trädgården "hvaruti är allehanda skiöna fruktbärande trän tillika med en fiskedamm".
  I anslutning till väverierna låg många färgerier som behövde vatten för färgningsprocessen. Bostadslängan som ännu finns kvar vid Färgargårdstorget är en rest av Hans Wessmans färgeri från 1700-talet, som då låg alldeles nere vid sjön.

Vintertullen
1622 beslöts att man skulle betala tull för alla varor som fördes till Stockholm för försäljning. Ett tullstaket sattes upp runt hela staden och här och var placerades tullportar där varorna skulle deklareras och förtullas. I hörnet av Malmgårdsvägen och Ljusterögatan låg Hammarby tull, den s k Vintertullen. Hit kom bönderna på vintern med släde över Hammarby sjö.
  Kring tullarna etablerade sig ofta krogar och värdshus. Helt nära vintertullen ligger fortfarande det hus som inhyste Faggens krog. Bellman skildrar i Epistel 55 hur Mollberg år 1773 spelade kägla i trädgården där. Näktergalen som omtalas i texten kan man faktiskt fortfarande höra på andra sidan kanalen.
  Själva tullhuset låg kvar på platsen in på 1930-talet och än i dag kan kåkarna på Malmgårdsvägens norra sida ge en bra bild av hur det såg ut här i trakten på 1700- och 1800-talet.

Mission mot missären
Vid slutet av 1800-talet låg Stockholms värsta slumområde i Vita Bergen. Fattigdomen och nöden var skriande, supandet ohyggligt och barnadödligheten högst i hela Europa.
  För att i någon mån lindra nöden verkade Elsa Borg och hennes bibelkvinnor med mission och social verksamhet i den gamla Groens malmgård vid Mejtens gränd. Strax ovanför gården finns idag en byst av Astri Taube föreställande Elsa Borg, samt ett magnoliaträd planterat till hennes minne. Varje vår när trädet blommar anordnas där en "Magnoliafest" då ett pris delas ut till någon förtjänstfull person med anknytning till Sofiatrakten.
  Teatern i Vitabergsparken anlades 1954 och är Stockholms Parkteaters premiärscen. Redan tidigare, 1922, fanns här en privatägd utomhusteater som mest spelade folklustspel. För den stora allmänheten är nog parken särskilt känd genom TV-programmen med Carl Anton, som i åratal sändes i TV.

Kyrkan och skolan från seklets början
På toppen av berget ligger Sofia kyrka som byggdes 1906. Församlingen bildades först 1917, avknoppad från Katarina, som i sin tur avknoppades från Maria församling på 1600-talet. Kyrkans yttre har genom åren fått kritik för sin likhet med en "krokan" men är nu definitivt en del av Södersilhuetten, särskilt på kvällen när den är belyst.
  Sofia folkskola byggdes 1910, när det vimlade av barn i grannskapet, och renoverades 1994 efter 25 års hetsiga diskussioner. Idag fungerar fastigheten som skola på dagarna och som "lokalt kulturhus" på kvällarna. Här hålls bl a kurser, föredrag, föreningsmöten och musikrepetitioner.
  Koloniområdet i Barnängen är idag bara en liten rest av de hundratals kolonilotter som en gång låg här. Föreningen bildades 1906 och var en av de första i Stockholm. Bakom stod Anna Lindhagen, som hittat förebilden för kolonirörelsen i Danmark. Intresset bland befolkningen på Söder var redan från början stort och fick ytterligare uppsving under första världskriget när matbristen tvingade folk till intensivt odlande.

Gamla bussar på Spårvägsmuseet
Söderhallen vid Bondegatan där SL-Buss har garage och verkstäder är idag en av de största arbetsplatserna på östra Söder. Här låg en gång Danvikens kyrkogård där de allra fattigaste begravdes, ofta utan varken sten eller kors på graven.
I SL:s lokaler ligger Spårvägsmuseet. Förutom att visa samlingen av gamla spårvagnar och bussar anordnar museet utflykter med sina gamla fordon. Varför inte pröva en tur med dubbeldäckare!

"Bajen" 100 år
1897 bildades Hammarby IF. Genom ideella arbetsinsatser av medlemmarna kunde Hammarby idrottsplats (eller "Kanalplan" som den vanligtvis kallas) öppna 1915.
  Norr om idrottsplatsen ligger Stora Blecktornet som ser ut som ett Vasaslott i miniatyr. Här låg vid sekelskiftet ett hem "för vanartiga gossar". Senare hade Centerpartiet i Stockholm högkvarter där, och nu har Omsorgsnämnden öppet café vissa kvällar i de charmiga lokalerna.
  Vid Lilla Blecktornet på Katarina Bangata kunde man dricka surbrunn på 1600-talet. Senare tillverkades textilier och tobaksvaror i huset och nu för tiden härbärgeras där socialförvaltningen. Den ståtliga allé som förde fram till huset från Södermannagatan kan ännu urskiljas. Parken den går igenom kallas "Gropen" och bollplanen är klassisk.

Vattennära bostadsområde
När Hammarbyleden kom till 1920 förändrades området runt Hammarby sjö till ett modernt industri- och hamnområde. Verksamheten fick dock inte den omfattning man tänkt sig, utan kajerna i Norra Hammarbyhamnen användes mest som upplagsplats för massgods som kol, cement och salt.
  På sextiotalet började nedrustningen och idag förvandlas det gamla hamnområdet alltmer till ett modernt och trivsamt bostadsområde. Som ett minne från hamntiden finns dock järnvägsspåret mellan stambanan och Saltsjöbanan, kvar på kajen.