Nyheter

En ny hämtlista finns nu på insidan av dörren till Miljörummet. Den kan underlätta planering när man ska gå dit med kartonger, plast el dyl.

Ett tips för dagen är att vänta till slutet av veckan om man har grejer att lägga i kärlet för "Övrigt". Det är överfullt redan av väldigt skrymmande grejer.

På listan finns också en "vädjan". Det är inte bara styrelsen som manar alla medlemmar att vika eller stampa ihop kartonger och lådor innan man lägger dem i kärlet. En enträgen vädjan kommer även från internrevisor Vera Winell.

Det har blivit bättre ordning i Miljörummet sedan vi bytte hämtföretag. Men kemikalier ingår fortfarande inte sådant som hämtas från Miljörummet.

Den som ställt ett par målarburkar på golvet ombeds hämta dem och lämna dem på en miljöstation. 

"Ett varmt tack för föreningens engagemang!"

Hälsningen vidarebefordras av Daniel Blixt som tog hand om några cyklar efter cykelauktionen på städdagen i april.

Här ser vi att de överblivna cyklarna kommer till användning.

Nästa vår stundar en ny cykelauktion.

Det var bara drygt ett år sedan som Inger Outzen i styrelsen skruvade ihop den nyinköpta leksakslådan. Men den höll inte så länge. Nu gör vi ett nytt försök, med en låda som vi hoppas ska hålla längre. Och den har en finess.

Förutom att lådan är orange, för att lätt skilja den från de gröna sandlådorna, är den försedd med gasdämpare som ska minska risken för att något barn klämmer fingrarna (Den finessen gör också att luckan är lite tung att stänga så det är bra om någon vuxen hjälper till).

Inger har också skruvat bort låsanordningen på den nya lådan.

Det är bra om barn och vuxna hjälps åt att lägga tillbaka leksakerna i lådan när leken är slut. Det minskar risken för att någon ska snubbla på dem. 

Vi kan väl också hjälpas åt att lägga på kattnätet på sandlådan för att skydda sanden.

Om den nya leksakslådan används för att förvara leksaker och inte som en lekstuga kan vi hoppas att den här håller längre än ett år.

 

 

Ett par nattpigga styrelseledamöter upptäckte att tv-sändningarna slocknade och bredbandsuppkopplingen gick ner under gårdagsnatten.

Efter ett flertal telefonsamtal till våra leverantörer Ownit och Telenor fick de till slut besked att boven i dramat heter Stokab.

Det är kommunens bolag, som dragit fiber över hela stan - "världens största öppna stadsnät", beskriver de själva. Företaget hyr sedan ut plats i kablarna till tv- och bredbandsleverantörer.

Nu hade Stokab valt att utföra service på sitt fibernät under natten till fredagen. Dock utan att informera kunderna. Enligt en av de nattpigga styrelseledamöterna inträffade samma sak natten till torsdag förra veckan.

Om det händer igen och hela styrelsen sover är det bra om den som upptäcker det ringer Ownits kundservice och klagar. Det är den kundservice som är lättast att nå.

Vi berättade nyligen på den här hemsidan om att flera bostadsrättsorganisationer inlett ett samarbete emot de stora höjningar av tomträttsavgifterna och höga priserna för friköp av tomter som kommunerna tar ut. Här kommer ett gemensamt inlägg från dem på Svenska Dagbladets debattsida, som publicerats på nätet.

 

”Stoppa höjningarna av markhyra i Stockholm”

Stockholm bör tills vidare frysa avgälds­nivån för tomträtter, för att vänta in en utredning av friköp för bostads­rätts­föreningar samt beslut i viktiga rättsfall. Det skriver flera debattörer.

Markhyran för de cirka 1 500 bostads­rätts­föreningar som hyr sin mark av Stockholms stad har rusat i höjden de senaste åren. I många fall handlar det om mer än en fördubbling, vilket slår hårt mot de boendes ekonomi. Att köpa marken har dessutom visat sig vara en omöjlig kalkyl – om ens möjligheten ges.

Tomträttssystemet infördes i Stockholm i början av 1900-talet för att möjliggöra ett tryggt och långsiktigt boende för hushåll med lägre inkomster och med intentionen att marken med tiden skulle omvandlas till äganderätt. Tomträttsavgälden, alltså markhyran, var på en låg nivå som många klarade av.

Det fungerade bra under många år, men bostadsbristen i Stockholm och den låga marknadsräntan har drivit upp markpriserna till rekordnivåer, vilket i sin tur avspeglats i markhyran. Den har dessutom fördyrats ytterligare på grund av att den räntenivå som staden tillämpar ligger en bra bit över såväl faktiska som förväntade räntenivåer.

Att friköpa marken skulle kunna vara en utväg, men även friköpspriserna sätts till nivåer som få föreningar kan betala. Och det är inte ens säkert att Stockholms stad vill sälja. Det här visar tydligt att tomträtts­systemet så som det var tänkt har spelat ut sin roll. Att bo i en förening med tomträtt har blivit dyrt, oförutsägbart och i princip omöjligt att ta sig ur.

Stockholms stad ska under året ska göra en utredning i syfte att stärka möjligheten till friköp. Det är något som vi, HSB Stockholm, Bostadsrätterna, Riksbyggen och Fastighets­ägarna Stockholm, välkomnar. Tillsammans företräder vi 1 100 av de drabbade bostads­rätts­föreningarna och menar att utredningen bör utgå från följande principer:

  1. Friköpspriset kan inte utgå från marknads­värdet på en öppen marknad, eftersom det endast finns en möjlig köpare, det vill säga bostads­rätts­föreningen. Priset måste därmed sättas på en nivå som är möjlig för de boende att betala.
  2. Ägare till småhus får friköpa marken till 50 procent av mark­taxerings­värdet, medan ett flerbostadshus måste betala 100 procent. Villkoren för flerbostadshus bör rimligtvis vara samma som för småhus.
  3. I stadens budgetskrivning för utredningen framgår att friköp enligt den nya modellen endast ska vara möjlig under en begränsad tid. Vi anser att en bostadsrättsförening ska ha rätt att själv bestämma vid vilken tidpunkt som det är lämpligt att göra ett friköp utifrån sina förutsättningar och behov.
  4. För många bostadsrättsföreningar kommer friköpspriset ändå vara för högt. Stambyte och annat fastighetsunderhåll medför stora kostnader och banken beviljar inte hur stora lån som helst. Därför bör staden även undersöka om friköp kan ske genom garantier eller någon form av avbetalnings­system.
  5. Men även om friköpspriset blir överkomligt så tillåter inte staden friköp för de föreningar som finns i områden där staden har för avsikt att bygga. Vi menar att bostadsrättsföreningarna i alla fall borde få köpa den mark som huset står på.

Förutom att utreda möjligheten till friköp, bör Stockholms stad även utreda modellen för tomträttsavgälden och presentera en transparent modell för hur den bestäms. Bostadsrättsföreningarna behöver förutsägbarhet av avgäldens utveckling för att ha en chans att planera sin ekonomi.

I en sådan utredning är det avgörande att justera avgäldsräntan på cirka 3 procent som staden använder i dag och som vida överstiger den långa riskfria realräntan som ska användas.

I Göteborg har ett antal föreningar vunnit i domstol där höjningar av avgälden har ansetts vara oskäliga givet den negativa realräntan. Dessa fall har överklagats av staden och kommer att avgöras den närmaste tiden. Det här skapar en stor osäkerhet bland de bostadsrättsföreningar vars tomträtts­avtal löper ut och som måste teckna nytt. Antingen förbinder de sig att betala en kraftigt höjd avgäld under en lång tid framöver eller så blir de tvungna att inleda en rättsprocess för att samtidigt invänta ett utfall i de överklagade rättsfallen.

Vi anser därför att Stockholms stad tills vidare bör frysa avgäldsnivån enligt 2004 års beslut. Frysningen bör även retroaktivt omfatta de föreningar som har skrivit på avtal för nivåerna som beslutades 2017 och som gäller mellan 2018 och 2027.

Det är hög tid att staden ger Stockholms bostadsrättsföreningar med tomträtt möjlighet till ett tryggt och långsiktigt boende. Så som det en gång var tänkt.

Anders Svensson
vd HSB Stockholm
Ulrika Blomqvist
vd Bostadsrätterna
Oskar Öholm
vd Fastighetsägarna Stockholm
Lars-Olof Pettersson
ordförande Intresseföreningen i Stockholm Riksbyggen